17a natvād asya | pratyutāyam evāsyābhāvaṃ sādhayatīti pratipāditam | yad apīdaṃ kārikābṛhaṭtīkayor ekaṣaṣṭyā ślokaiḥ sarvajñasiddhaye bauddhasya sādhanam āśaṅkya dūṣitaṃ tad api ghṛṇākaram iti granthavistarabhayān na likhitam |
tathā hy etāni kila saugataiḥ sarvajñasādhanāya sādhanāny abhidhīyante | sarvajño 'stīti satyam, sarvajñoktatvāt, dharmābhyupadeśakatvāt, buddhaḥ sarvajña iti cirapravṛttadṛḍhasmṛteḥ, prathamataram aśeṣaśiṣyajanavargasyānekavidhacittacaittādiparijñānāt, sakalapadārtharāśitattvopadeśād iti ||
tasmāt sthitam etat nātīndriyadarśī sākṣād asti, api tu nityavacanadvāreṇaiva tasya darśanam iti | tad evaṃ sarvathā sarvajñasādhakapramāṇāsabhavād ayukto bauddhānāṃ sarvajñe sadvyavahāra iti ||
atrocyate | anumānād anyato 'siddhau siddhasādhanam | anumānād apīty asiddham, anumānasya pūrvam uktatvāt | tatpratibaddhaliṅgāniścayād ityādidūṣaṇaprabandho 'pi prativyūḍha ity upayuktasarvajñas tāvat trailokyālokaḥ siddhaḥ |
sarvasarvjñapakṣe 'pīdaṃ sādhanam |
yat pramāṇasaṃvādiniścitārthavacanaṃ tat sākṣāt paramparayā vā tadarthasākṣātkārijñānapūrvakam | yathā dahano dāhaka iti vacanam | pramāṇasaṃvādi niścitārthavacanaṃ cedam | kṣaṇikāḥ sarvajñasaṃskārā ity arthataḥ kāryahetuḥ | nāsyāsiddhiḥ, sarvabhāvakṣaṇabhaṅgaprasādhanād asya vacanasya satyārthatvāt | nāpi virodhaḥ, sapakṣe bhāvāt | na cānaikāntikaḥ, vacanamātrasya saṃśayaviparyāsapūrvakatve 'pi pramāṇaniścitārthavacanasya sākṣātpāramparyeṇa tadarthasākṣātkārijñānapūrvakatvāt | anyathā niyamena pramāṇasaṃvādāyogāt ||
ayaṃ ca bhāṣyakārīyaḥ sarvasarvajñaprasādhakaprayogaḥ paṇḍitajitāribhiḥ prapañcita iti tata eva pracayato 'avadhārya iti |
|| sarvjñasiddhiḥ samāptā ||#thakur75-30.18
Īśvarasādhanadūṣaṇam
35 oṃ namas tārāyai |
ihaite naiyāyikādayo vivādapadasya kṣitidharādeḥ svarūpopādānopakaraṇasaṃpradānaprayojanavibhāgapravīṇaṃ sarvajñatādiguṇaviśiṣṭaṃ puruṣaviśeṣam icchanti | yad āhuḥ
iti |
sa ca kathaṃ sidhyatīti paryanuyuktāḥ sādhanam idam ācakṣate |
vivādādhyāsitaṃ buddhimaddhetukam |
kāryatvāt |
yat kāryaṃ tadbuddhimadhetukam | yathā ghaṭaḥ |
kāryaṃ cedam |
tasmād buddhimadhetukam iti |
hetoḥ parokṣārthapratipādakatvam anubhūteṣu hetvābhāseṣu na śakyam āvedayitum | hetvābhāsāś ca pañca | yathoktam
tatra na tāvad ayaṃ sādhyasamo hetuḥ | asiddho hi sādhyasamaḥ kathyate | sa ca saṃkṣepato vibhajyamāno dvidhā vyavatiṣṭhate | āśrayāsiddhatvād vāsiddho yathā surabhi gaganāravindamaravindatvād iti | saty api cāśraye pramāṇena sambandhāsiddher asiddho yathā anityaḥ śabdaḥ sāvayavatvād iti | na cābhyāṃ prakārābhyāṃ prastutasya hetor asiddhir asti | kṣmāruhādau dharmiṇi pramāṇasamadhigate kāryatvasya sādhanasya pramāṇpratītatvāt | cirotpannaparvatādau ca dharmiṇi kāryatvaṃ sāvayavatvena hetunā boddhavyam | tad yathā: vivādapadaṃ kāryam | sāvayavatvāt | yat sāvayavaṃ tat kāryam | yathā vastram | tathā cedam | tasmāt kāryam iti |
nanu sāvayavatvena hetunā dravyāṇām eva kāryatvaṃ sidhyati | na tu tatsamavetānāṃ guṇakarmādīnām | teṣām avayavasambandhābhāvād iti cet | satyam | teṣāṃ kāryaguṇāditvena hetvantareṇa kāryatvam adhigantavyam | tathā hi;
janmabhājo vivādādhyāsitanityetarasamavāyino guṇādayaḥ |
kāryaguṇā
ditvāt |
yo yaḥ kāryaguṇādiḥ sa sarvas tathā, yathā ghaṭādirūpādiḥ |
tathā caite |
tasmāj janmabhājaḥ | iti |
kāryañca na svakāraṇasamavāyaḥ, sāmānyaviśeṣo vā boddhavyaṃ, yenāsya pradhvaṃsāvyāpakatvād bhāgāsiddhatā syāt, kiṃ tu kāraṇādhīnasvarūpamātram | tac ca śabdādiṣv iva pradhvaṃsādāv api pratyakṣeṇādhigatam iti na tāvad ayam asiddho hetuḥ |
nāpi viruddhaḥ | tathā
- Mikogami_Ms 18b1↩